Varför ska vi arbeta med SÅV?
Höga mål för vatten, många problem och begränsade resurser har bidragit till att behovet av en strategi för vattenarbetet är stort. Därför har Länsstyrelsen tagit fram SÅV. Åtgärdsplanen finns i en databas, som kommer att uppdateras löpande. I databasen finns underlag för mål och prioriteringar för vattenarbetet inom Jönköpings län. Målgruppen är alla som arbetar med åtgärder.
Hur går arbetet till?
1. Avgränsa åtgärdsområden
Första steget i arbetet med den samlade åtgärdsplanen är att avgränsa vilka geografiska områden man ska arbeta med.
Varje åtgärdsområde består av en sammanslagning av delavrinningsområden. Administrativa gränser, som till exempel kommungränser, påverkar inte indelningen. Hela länets eller avrinningsområdets yta täcks av åtgärdsområden.
2. Prioritera mellan områden
Prioriteringen mellan områden görs utifrån vilka naturvärden, miljöproblem eller tänkbara framtida miljöproblem om finns. I bedömningen ingår även:
- Hur stor del av området har höga naturvärden?
- Hur stor del av området påverkas av miljöproblem eller riskerar att drabbas av miljöproblem?
- Vilka möjligheter finns för dricksvattenförsörjning?
- Vilka miljöproblem riskerar att hota dricksvattenförsörjningen?
För några värden och hot saknas ett bra länstäckande underlag för att kunna göra analyser. Friluftsliv och bad, tätortsnära natur och vattenhållande förmåga/våtmarksförlust noteras istället särskilt och kan bidra till prioriteringen av ett område.
3. Vilka mål ska uppnås inom området?
Syftet med att sätta mål för ett åtgärdsområde är att ge en bild av vad man vill uppnå. Målen utgår från de nationella och internationella åtaganden som finns för landet. Det rör sig om de vattenanknutna miljömålen, målen i ramdirektivet för vatten samt art- och habitatdirektivet, och badvattendirektivet.
4. Hur når vi områdesmålen?
När målen är satta går man vidare med att sammanställa de åtgärder som behövs för att uppnå målen. Det finns redan föreslagna åtgärder, exempelvis inom vattenförvaltningen (arbetet med ramdirektivet för vatten) respektive inom arbetet med skydd och restaurering av sjöar och vattendrag. Under arbetet med att koppla åtgärder till målen händer det att behov av ytterligare åtgärder upptäcks och att åtgärdslistan kompletteras med dessa.
5. Vilka åtgärder prioriteras högst?
Åtgärderna prioriteras efter hur mycket de bidrar till att målen uppnås samt hur kostnadseffektiva de är.
Vid prioriteringen tar man också hänsyn till åtgärdens framkomlighet, det vill säga:
- Är åtgärden juridiskt framkomlig?
- Finns det ett positivt lokalt engagemang?
- Finns det motstående intressen, som kan försvåra genomförandet?
- Finns risk för spridning av miljögifter vid arbetet med åtgärden (spridning av markförorening vid grävning, schaktning eller liknande)?